Vindkraftparken DanTysk kommer att byggas 70 kilometer väster om den tyska ön Sylt med 80 turbiner på 70 kvadratkilometer med vattendjup upp till 30 meter. SWM kommer att äga 49 procent medan Vattenfall blir majoritetsägare. 

Projektplaner och teknisk support för byggande och drift av vindkraftparken är långt gångna. Förhandlingar med leverantörer av turbiner och andra komponenter pågår och kommer att slutföras under hösten. Europaomfattande anbud för grundläggning och kabeldragning pågår. Enligt byggplanerna ska de första turbinerna tas i drift 2013. DanTysk vindkraftpark kan komma att leverera ren energi till minst 500 000 hushåll, beroende på turbinkapacitet.

Anders Dahl, chef för Vattenfall Vindkraft

De båda parterna räknar med att fatta slutliga investeringsbeslutet i oktober 2010. Avståndet till kusten gör att en slutlig bedömning av projektets kommersiella genomförbarhet måste vara klar innan dess. Dessutom måste nättillgång säkras i tid och tillhandahållas av nätägaren som en del av den gemensamma anslutningen av klustret Sylt.

– Vi ser fram emot att genomföra vårt projekt DanTysk tillsammans med Stadtwerke München, säger Anders Dahl, chef för Vattenfall Vindkraft. Vindkraft spelar en viktig roll i Vattenfalls arbete för att nå sitt ambitiösa mål att energiproduktionen ska vara klimatneutral 2050 och vi vill bygga vindkraft i Tyskland också. Eftersom den tyska offshore-branschen är ganska ung, är politiskt stöd och tydliga regler mycket viktiga.

Dr. Kurt Mühlhäuser, vd för Stadtwerke München, framhåller att staden München behöver starka och pålitliga partners som Vattenfall för att nå sitt övergripande mål, att München år 2025 försörjs enbart med förnybar energi från egna produktionsanläggningar.

70 km utanför ön Sylt (märkt med A på kartan) är det tänkt att den nya vindkraftparken ska ligga

– Den som googlar på smarta nät och hushåll eller på smarta nät och kund får några hundra tusen träffar, men kombinationen smarta nät och last ger över en miljon träffar. Ger det en antydan om var det faktiska intresset ligger?

Moderatorn Fredrik Karlsson vid det seminarium som Fortum, ABB, Electrolux och Ericsson anordnade på tisdagen på temat ”Smarta nät – så flyttar vi makten till elkonsumenterna”.

– Det viktigaste skälet för smarta nät är att hantera vindkraften och begränsa topplasten – alltså lastproblem. Men man kan också skapa förutsättningar för kundengagemang: tekniken är kul, och kunden kan bidra till bättre miljö och påverka sin kostnad.

Sten Jakobsson, ABB om varför smarta nät behövs.

–´Det är inte kunderna som driver smarta nät, det är branschen. För kunden blir det dyrare, men utan smarta nät skulle det bli ännu dyrare och svårare med mer förnybart och mikroproduktion.

Torbjörn Wahlborg, vvd och Nordenchef Vattenfall

– Kundens kontakt med elmarknaden består idag i princip bara av två hål i väggen plus en elräkning. I framtiden måste förbrukarna integreras i ett intelligent energisystem.

Karl Elfstadius, ABB

– Nät är inte smarta, människor är smarta. Valet måste ge fördelar för konsumenterna. Vi måste bygga in energieffektivisering i vardagen, så att man kan bli hjälte utan att anstränga sig. De lösningar vi tar fram ska vara bra för plånboken.

Tomas Wall, Fortum

– Smarta produkter är en förutsättning för framtiden, inte en option. Det kommer också att lagregleras.

Tomas Dahlman, Electrolux

– Vattenfall har idag 70 procent av verksamheten utanför Sverige. Huvuddelen av resultatet kommer från aktiviteter i övriga Europa.

Vad det betyder för verksamheten belyste han utifrån sin tidigare roll som vd för det holländska energiföretaget Nuon.

– Jag som bott några år i Nederländerna vet att det inte är lätt att få el från vattenkraft där. Man måste ha fossilkraft eller kärnkraft eller förnybart. I praktiken blir det en kombination av dessa kraftslag.

Han konstaterade också att Nuon hade undersökt olika tänkbara ägare, och stannat för Vattenfall som det bästa alternativet. För Vattenfall var förvärvet strategiskt viktigt, inte minst för att man fick en fot in i gasbranschen.

– Vattenfalls energimix är till förvillelse lik den balans som finns i Europa, påpekade han. Europa har 53 procent fossilkraft, Vattenfall har 51 procent.

– Redan till 2020 behövs 30.000 MW ny energiproduktion i systemet och gamla anläggningar måste fasas ut. Om vi ska bygga kolkraft, måste vi förbereda för avskiljning och lagring av koldioxid.

– Vattenfall arbetar med alla sex kraftslagen: vind, bio, gas, kärnkraft, kolkraft och vattenkraft. I planeringen måste vi ha en god balans mellan tre faktorer: miljö och klimat, säkerhet i leveranserna och konkurrenskraftig ekonomi så att folk har råd med energin. Skulle vi satsa på bara ett kraftslag, blev elförsörjningen dyrare och osäkrare.

I den påföljande debatten fick Øystein Løseth medhåll från paneldeltagarna om att det är nödvändigt med en balans mellan de tre faktorerna.

Allan Larsson, f d finansminister, påpekade att de tre begreppen är centrala också i den vitbok om Europas energiförsörjning som EU-kommissionen presenterade 2006.

– Avgörande är att energipolitiken styr åt rätt håll. En nyckelfråga är att vi får ett globalt pris på koldioxidutsläpp motsvarande 40 euro/ton. Det är svårt att åstadkomma politiskt, men prissignalen behövs för att få effekt. Näringslivet måste kunna lita på att priset ligger fast, och det förutsätter bred politisk enighet. Utsläppstak som i Kyotoavtalet fungerar inte lika effektivt på marknaden.

Han hänvisade till en rapport ”From Copenhagen to Cancun”, som en klimatarbetsgrupp initierad av f d landshövdingen Kristina Persson nyligen har presenterat.

Magnus Jiborn, debattredaktör Sydsvenskan:

– Det är bra med en elmarknad där företagen konkurrerar på lika villkor. Sedan kan man diskutera om staten ska driva sådan verksamhet. Man kan alltid begära mer investeringar i förnybart, men Vattenfall får en del missriktad kritik för förvärv som inte påverkar de totala utsläppen. Vinsterna behövs för investeringar som bidrar till omställningen. Om Vattenfall skulle nischa in sig bara på grön el, skulle företaget bli mycket mindre och mer perifert. Det vore inte bra på sikt.

Maria Abrahamsson, samhällsdebattör och riksdagskandidat, ansåg att kärnkraften har särskilt stor betydelse i energimixen.

Lotta Gröning, Expressen, tyckte att Vattenfall måste vara med som aktör på den europeiska marknaden, men att det borde finnas fler producenter och bättre konkurrens.

Click here to view the embedded video.

Välkommen till M/S Sigyn klockan 12-14:00

Vill du bli en av dem? Skicka in din intresseanmälan senast den 18 juli.

Ansök här

Click here to view the embedded video.

Sexton familjer i Sverige har de senaste månaderna fått testköra laddhybridbilar. Under testperioden har Vattenfall och Volvo Personvagnar loggat och analyserat varje meter som bilarna färdats samt varje gång de laddats. Nu presenteras alltså de första siffrorna från testet som exempelvis visar att 75,1 procent av laddningen sker i hemmet, 13,6 procent på arbetet och endast 11,3 procent någon annanstans.

– Det tycks alltså som att behovet av laddstolpar runt om i staden är överdrivet, säger Annika Ramsköld, ansvarig för elbilsprojektet hos Vattenfall. Det visar även de intervjuer som vi genomfört med förarna. De flesta nämner att det blivit naturligt att plugga in bilen när de kommer hem för att alltid ha eldriften redo. Inte en enda av testpersonerna har använt sig av de laddstolpar som funnits tillgängliga på allmänna platser.

Förutom laddningsbeteende avslöjar rapporten även hur mycket det faktiskt kostar att köra elbil, nämligen 2,97 kr per mil när laddhybriden körs på ren eldrift. Vid blandad drift med både el och diesel har testbilen kostat 6,80 kr per mil. Totalt under de fyra månader som rapporten omfattar har de två testbilarna kört 702,6 mil. Baserat på denna körsträcka uppgår den sammanlagda kostnadsbesparingen för drivmedel till 1.715 kronor (cirka 430 kronor per månad).

– Den ekonomiska aspekten är intressant men vad som är ännu viktigare är självklart miljöfördelarna. I genomsnitt har CO2-utsläppen minskat med 74,4 gram per km vilket ger en total minskning på 522,5 kg under testperioden. Och de positiva effekterna för miljön vittnar även testförarna om. I intervjuerna uppger de att de känt sig väldigt miljövänliga bakom ratten, säger Annika Ramsköld.

Ur rapporten ”Att köra på el – Erfarenheter från Vattenfalls test av elfordon 2009-2010”
· Den längsta sträckan på enbart eldrift var 30,4 km
· I snitt körde förarna 29,3 km per dag
· 67 procent av körsträckorna var kortare än 10 km
· Av de körsträckor som var kortare än 10 km kördes 59,9 procent på el
· 39,5 procent av den totala körsträckan i testprojektet kördes på el
· Den vanligaste tidpunkten att ladda bilen var klockan 21.00

Se bildspel som Elbilar:

Torbjörn Wahlborg från Vattenfall, ABBs Sten Jakobsson flankeras av GEABs Anders Mårtensson vid kontraktsskrivningen.

Med ett modernt elnät kan elsystemet utnyttjas effektivare. Det handlar om alltifrån att småskalig kraftproduktion enkelt matas in på elnätet till att elanvändningen med hjälp av ”tänkande” teknisk utrustning helt automatiskt styrs till perioder då elpriset är lågt. Den planerade demonstrationsanläggningen på Gotland är ett viktigt steg för att driva utvecklingen framåt.

– Vi vet att en modernisering av elnätet innebär stora fördelar för hela samhället. Energin kan utnyttjas effektivare, klimatutsläppen reduceras, effekttoppar kan hanteras lättare, försörjningstryggheten kan ökas och möjligheterna att erbjuda konsumenterna en tryggare elförsörjning är enorma. Detta innebär dessutom en mycket större möjlighet för elkunderna att göra individuella val som både är miljöriktiga och som dessutom påverkar den egna kostnaden för el, säger Torbjörn Wahlborg, Nordenchef på Vattenfall Norden.

Elnätet på Gotland tillhör redan idag ett av världens modernaste och drivs av Vattenfalls dotterbolag GEAB.

– Gotland har utmärkta förutsättningar för att bli ett pilotprojekt för Smart Grids. Det är tillräckligt stort för att innebära en seriös satsning, men är samtidigt ett avgränsat område. I framtiden kan Gotland bli ett föredöme som drar omvärldens blickar till sig, säger Sten Jakobsson, Nordenchef för ABB.

Satsningen på Gotland är ABB:s och Vattenfalls svar på EU:s omfattande satsning på utveckling av Europas energisystem. Ett avgörande steg för detta togs i början på juni då EU enades kring omfattande ekonomiska satsningar, som en del av den så kallade SET-planen, (Strategic Energy Technology Plan). Planen ska stimulera utveckling av koldioxidavskiljning, vindkraftproduktion, sol-elproduktion, smarta hem och smarta elnät.

Mikael Möller från plast och kemiföretagen, Anders Ygeman (S), Cecilie Tenfjord Toftby (M) och Svante Axelsson från Naturskyddsföreningen diskuterar framtidens energifrågor

Den svenska elbranschen har studerat den möjliga utvecklingen fram till 2050 och kommit fram till i huvudsak samma resultat som sin europeiska motsvarighet Euroelectric – och Vattenfall. Nordiska studier pekar åt samma håll, men den danska lyfter särskilt fram CCS-teknik för biobränsleeldade anläggningar som en möjlighet att sänka koldioxidhalten i atmosfären – genom att avskilja och lagra koldioxid som inte har fossilt ursprung.

Receptet för klimatneutral elförsörjning heter enligt rapporten en tredjedel förnybart, en tredjedel kärnkraft och en tredjedel CCS-teknik. Ytterligare en förutsättning är att transmissionsnäten byggs ut.

Kjell Janssons budskap var att vi måste utvidga handelssystemet och få ett globalt pris på CO2-utsläpp, transmissionssystemen måste byggas ut, tillståndsprocesserna snabbas upp. Energieffektivisering är ett nyckelord, men också ökad elanvändning bland annat för elbilar och värmepumpar.

– Men ledtiderna är långa i energibranschen. Det vi gör idag kräver en fast och långsiktig inriktning på politiken, underströk Kjell Jansson och lämnade sedan ordet till panelen, där de politiska blocken, basindustrin och miljörörelsen var företrädda.

Även om några debattörer talade om den grundläggande politiska enigheten i Sverige, visade debatten på betydande meningsmotsättningar.

Cecile Tenfjord Toftby (M) var oroad över att de gröna i Europa ser utbyggnad av naturgas som ett miljövänligt alternativ, medan man i den europeiska debatten inte talar mycket om transmission.

Anders Ygeman, ordförande för riksdagens miljö- och jordbruksutskott (S), ville prioritera utbyggnad av de nordiska och baltiska elförbindelserna innan vi bygger ut det europeiska transmissionssystemet. Han ville också ersätta den svenska kärnkraften, reaktorer för reaktor, med förnybart – och ansåg att stängningen av Barsebäck visat att det är möjligt.

Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen, påpekade att det finns enighet om mycket, bland annat om behovet av smarta nät. Till skillnad från Anders Ygeman var han för ett integrerat elnät med ledningar till Europa. Men han var emot kärnkraften och uranbrytningen och tyckte det var absurt att bygga kolkraft i tro på CCS-tekniken. Han var övertygad om att prisutvecklingen skulle gynna de nya energislagen, medan de gamla blir allt dyrare, och han efterlyste styrmedel för energieffektivisering.

Mikael Möller, Plast- och kemiföretagen, ansåg att höga kostnader för energin var dåligt för basindustrin. Han ifrågasatte om Sverige kan skapa ett klimatneutralt samhälle utan att den övriga världen gör det.

– Vi i Sverige kan vara klimatneutrala på tio år, för några av våra grannar tar det ytterligare tio år. Kan vi bli vinnare på det, eller kommer vi istället att straffas för det? För att vi ska bli vinnare behövs ett globalt pris för utsläpp. Det är spännande om denna region kan visa att man säljer mest om man är mest klimatneutral.

Se film om smarta elnät:

Click here to view the embedded video.

Med ett modernt elnät kan elsystemet utnyttjas effektivare. Småskalig kraftproduktion kan enkelt matas in på elnätet. Samtidigt styrs kundernas elanvändning automatiskt till perioder då elpriset är lågt med hjälp av ”tänkande” teknisk utrustning.

Tekniken gör att energin kan utnyttjas effektivare, klimatutsläppen reduceras, effekttoppar hanteras lättare och elförsörjningen bli tryggare.

Elkunderna kan dessutom genom individuella val styra både miljöpåverkan och den egna kostnaden för el.
Vattenfall och ABB planerar en unik storskalig demonstration av de flesta idag kända tekniker för Smart Grids på en och samma plats – Gotland. Gotland är tillräckligt stort för en seriös satsning, men är samtidigt ett avgränsat område.

Många länder satsar just nu på att utveckla just Smart Grids. Pilotanläggningen på Gotland kan komma att locka hela EU:s intresse och demonstrerar morgondagens lösningar. En svensk satsning på Smart Grids är viktig också för att säkra att Sverige förblir ett föregångsland när det gäller elkraftteknik och effektiv energianvändning.

Vill du veta mer
Välkommen till vart seminarium om smarta nät klockan 13-14.30 Högskolan på Gotland, sal D20.

Lokalpolitiker, befattningshavare och personer med yrkesmässig anknytning till utvecklingen och konstruktionen av vindkraftparken hade samlats på invigningsdagen. Anders Dahl, chef för Vattenfalls Business Unit Wind Power, sa att han var överväldigad av människors entusiasm och stöd:

– Vi är mycket glada över att öppna Edinbane Wind Farm med ett spännande program med besök och firande under två dagar. Det understryker värdet av det lokala stöd vi har fått för projektet.