Frågorna är många och angelägna inför klimatmötet i Köpenhamn och innebär stora utmaningar för världens ledare. Också för Vattenfall är COP15 viktigt. Våra utsläpp av koldioxid är idag stora, men målet är en reduktion av utsläppen med 50 % till år 2030 och ha en klimatneutral verksamhet 2050. Vi vet vad vi behöver göra för att nå dessa mål – vi har kunskapen, tekniken och en klar strategi. Men för att en riktig förändring ska ske behövs även politiska beslut som gör det kostsamt att släppa ut CO2 och lönsamt att investera grönt. Det behövs också samarbete, bland annat i det fortsatta arbetet med klimatvänliga energislag som till exempel vågkraft och biomassa.

Debatten om klimatmötet i Köpenhamn pågår för fullt. Tyck till du också på Vattenfalls COP15 blogg.

När Coldplay och de andra stora musiknamnen spelar på scenen i Roskilde kan de göra det med gott samvete. Vattenfall och Roskildefestivalen har nämligen skrivit under ett samarbetsavtal som innebär att festivalen blir koldioxidneutral och vindkraftbaserad.

- Det är inte ofta man får upp emot 100 000 unga personer samlade på en gång, så det är en unik möjlighet att göra dem medvetna om deras möjligheter att göra något för klimatet, att det med andra ord är ett gemensamt ansvar som alla måste ta på sig, säger Vattenfalls kommunikationschef i Danmark, Marianne Reedtz Sparrevohn.

Roskildefestivalen i Danmark har genom åren engagerat sig i olika viktiga samhällsfrågor. I år har man fokuserat på klimatfrågan och ansträngt sig för att minska energiförbrukningen. Roskildefestivalen har valt att ingå ett samarbetsavtal med Vattenfall som förser festivalen med energi från förnybara källor.

- De har låtit ta fram en rapport om festivalens koldioxidutsläpp, men helt utan energi går det inte att arrangera norra Europas största musikfestival. De har med andra ord vidtagit de mått och steg som är möjliga, och så har Vattenfall valt att köpa koldioxidkvoter och vindkraftcertifikat som med god marginal når upp till elförbrukningen vid förra årets festival, säger Marianne Reedtz Sparrevohn.

John Ashton, den brittiska regeringens klimatrepresentant, menade att det behövs kraftfulla och gemensamma politiska åtgärder för att klimatfrågan ska kunna lösas.

- Vi vet att vi måste ha ett koldioxidneutralt system till år 2050 och det är bara politiken som kan lösa den knuten. Det gäller inte minst de enorma investeringar som ett nytt energisystem kräver, sa han.

EU har kommit överens om att sänka koldioxidutsläppen med 20 procent till 2020 och det är en viktig byggsten, menade Ashton, men betonade att resten av världen också måste vara med för att göra verklig skillnad.

- Vi har ett mycket tufft politiskt arbete framför oss – idag är jordens länder långt ifrån eniga om målet och hur vi ska nå dit, sa han.

Polens klimatambassadör Januzs Reiter, var överens med Ashton om behovet av att minska koldioxidutsläppen. Men han sa att olika länder har olika förutsättningar och menade att en överenskommelse i Köpenhamn behöver utformas så att ländernas väg till målet tillåts att variera.

- Polens kraftproduktion är kolbaserad och vi har stora kolresurser i landet. Ändå släpper vi ut mindre koldioxid per person än andra europeiska länder. Vi har en kort historia av ekonomisk utveckling och ser ingen anledning att ge upp våra ambitioner att konsumera mer, sa han.

Han betonade ändå vikten av EU:s 2020 mål och sa att unionen hade anledning att vara stolt över det gemensamma avtalet. Han menade att nya energisnålare lösningar skulle bidra till koldioxidminskningen framöver.

Michael Oppenheimer, professor på Princetons miljöinstitut, beskrev USA som ett land som vacklade mellan Polens och EU:s ståndpunkter, där den politiska debatten fortfarande var kvar på samma punkt som för tolv år sedan. Men det finns även starka positiva tecken, sa han.

- Den nya administrationen har signalerat att de tar klimatfrågan på allvar. Och USA behöver ett utsläppsprogram med harmoniserade nivåer mellan staterna för att vi ska klara målen, sa han.

Oppenheimer sa dock att den politiska processen i USA inte kommer att hinna arbeta klart före Köpenhamnmötet, men att kongressbeslut kommer att komma.

- Det tar lite tid, men jag ber om tålamod, för USA är på väg åt rätt håll, sa Michael Oppenheimer.

Click here to view the embedded video.

Innebär elbilen då verkligen goda nyheter för miljön, eller byter vi endast ut ett fossilt bränsle mot ett annat? Svaret är att en elektrifiering av transportsektorn är ett historiskt framsteg i kampen mot klimatförändringarna.

Det finns flera skäl till varför el är så väl anpassat som drivmedel till bilar.

1. En elmotor är nästan fyra gånger så effektiv som en ordinär förbränningsmotor. Det innebär att en bil med eldrift kräver mindre energi och således ger mindre utsläpp, även om den körs på en elmix där fossila bränslen ingår.
2.  Europa har ett utsläppstak. Det innebär att även om alla fordon går på el får elproduktionen inte släppa ut mer koldioxid. Utsläppstaket kommer att sänkas med tiden. Vattenfall agerar kraftfullt för att det ska bli ett globalt pris på koldioxid. Det kommer att tvinga industrin att ytterligare sänka utsläppen.
3.  El är en utmärkt energikälla. Den riskerar inte att sina och kan produceras i princip helt utan utsläpp. Vattenfall arbetar för att halvera sina utsläpp med hälften till 2030 och vara klimatneutrala till 2050.
4. Utsläppen från miljontals avgasrör förflyttas till ett fåtal produktionsanläggningar, som är lättare att kontrollera och lyder under EU:s handel med utsläppsrätter, vilket utsläppen från transportsektorn inte gör idag.
5. Elfordonen drar relativt blygsamt med el och den ökning av förbrukningen de står för täcks mer än väl av de ambitiösa utbyggnadsplaner som finns för förnybara energikällor runt om i Europa.
6. Det sker en snabb utveckling av elproduktionen. Vindkraften introduceras kommersiellt i stor skala och fortsätter att utvecklas, biobränslen kommer att ersätta fossila bränslen i stor skala, vågkraften beräknas vara i kommersiell drift inom tio år och ny teknik för att rena kolkraften är under utveckling.

Att ställa om den mycket storskaliga elproduktionen är en jättelik utmaning som kommer att kräva ofantliga investeringar. Men för att möta hotet om klimatförändringar måste vi agera nu. Elbilens stora fördelar för både miljö och konsument gör den till ett betydelsefullt steg i kampen mot klimatförändringarna.

Vattenfall och BMW samarbetar i Berlin med eldrivna bilar av märket Mini

Vattenfalls inriktning är att vi ska vara helt klimatneutrala senast år 2050. För att klara en så stor utmaning krävs en ägare som backar upp våra ambitioner för att kunna finansiera de omfattande investeringar som krävs. Vi välkomnar regeringens fokus på omställningen till miljöanpassade tekniker. Det ligger helt i linje med den strategi Vattenfall har.

Under de senaste tio åren har Vattenfall vuxit kraftigt. Idag är vår investeringsnivå runt tio gånger större än för tio år sedan. Enbart investeringarna i förnybar energi är mer än dubbelt så stora som de totala investeringarna var för 10 år sedan.

Idag är Vattenfall ett av Europas största energiföretag och producerar el och värme i en rad europeiska länder. I vår verksamhet måste vi utgå ifrån de behov av energi som finns i de länder vi är verksamma i och de skilda produktionsförutsättningar som gäller i olika länder. Det innebär bland annat en stor andel kol och andra fossila bränslen i länder som inte har förutsättningar att ha vattenkraft. Inriktningen ligger dock fast: vi ska vara klimatneutrala till 2050.

Vi har en världsledande position vad gäller omställning av energisektorn och får mycket erkännande från politiker och beslutsfattare i de länder där vi har verksamhet. Våra ambitioner inom förnybar energi och för att rena kolkraften från utsläpp är till exempel en viktig orsak till att de nuvarande ägarna till Nuon vill sälja till just Vattenfall.

Vi vill vara med och ställa om det europeiska energisystemet. Vi är övertygade om att vi genom gemensamma ansträngningar och ambitioner kan vända utvecklingen i den riktning som är nödvändig.

Vi har full förståelse för att det är svårt att förstå hur ett klimatengagemang går att förena med att driva kolkraftverk. Vi vet också att det är många som önskar att vi kunde lägga hundra procent av våra investeringar på ny och förnybar produktion. Men vi vet också att energisystemet tar tid att förändra och att vi, samtidigt som vi investerar i framtidens produktion, måste garantera en säker och trygg leverans av el och värme här och nu. En större andel av våra investeringar sker därför i befintlig produktion som idag huvudsakligen består av vattenkraft, kärnkraft och kolkraft.

Med det sagt är andelen av våra investeringar i förnybar produktion mycket stor. Siffrorna visar att Vattenfall planerar att investera stora summor i förnybar energi de kommande åren. Mellan 2009 och 2013 ska vi investera drygt 54 miljarder kronor i förnybar energi. Hela 28 procent av våra totala investeringar! Dessutom satsar vi på vågkraft och andra förnybara energikällor inom ramen för vår forskning och utveckling. Faktum är att det inte är många energibolag som kan slå de siffrorna.

Med det sagt är det fortfarande många som tycker att vårt klimatengagemang inte kan förenas med att äga kolkraftverk. I Sverige har vi tur – vi har god tillgång till vattenkraft och en hög andel kärnkraft vilket gör att vår energiproduktion har låga eller inga koldioxidutsläpp. I länder som Tyskland, Polen, och Danmark klarar man dock inte sitt energibehov utan fossila bränslen. Faktum är att två tredjedelar av hela världens el idag produceras med fossila bränslen som kol, gas och olja. Kolet är inte en långsiktig lösning, men under tiden som de förnybara kraftslagen byggs ut och forskningen om nya kraftslag pågår, behövs kolet för elförsörjningen i de länder som inte har möjlighet att utvinna vattenkraft i större skala.

Vattenfalls långsiktiga mål står dock fast – att leverera klimatneutral el och värme år 2050. Vi ska dessutom göra det till fler kunder och i fler länder, vilket gör bidraget ännu större. Redan 2030 ska vi ha kommit halvvägs och vi har en konkret plan för hur vi ska göra detta. Planen innebär en omfattande förändring av de energislag som vi använder i vår produktion. I korthet ska vi kraftigt öka andelen förnybar energi, effektivisera befintlig kärnkraft och vattenkraft samt minska andelen kol och utsläpp av koldioxid med hjälp av biobränsle och teknik för att avskilja och lagra koldioxid (CCS).

Omställningen kan dock inte ske över en natt utan kommer att kräva både tid, vilja och stora investeringar. Den kommer också vara beroende av hur politiska ramverk utformas. Vattenfall tror exempelvis att för att fler ska investera i nya energikällor så måste det bli dyrare att släppa ut koldioxid – för oss och för andra. Därför stödjer vi aktivt ett globalt system för pris på koldioxid.

Vi tror på och satsar på att utveckla tekniker för att rena vår energiproduktion. Oavsett i vilket land den ligger, eller vilket energislag vi använder oss av. Detta arbete gör vi eftersom vi är övertygade om att om vi gör denna omställning nu, och gör det bäst av alla i branschen, så kommer vi att vara morgondagens lönsammaste och renaste energiföretag.

Erik von Hofsten
Chef Mediarelationer Vattenfall Norden

Varför har Vattenfall kolkraft i sin energiproduktion?

Vattenfalls ambition är att vara ett ledande, oberoende och konkurrenskraftigt europeiskt energiföretag. Denna ambition, som delas av vår ägare, betyder att vi måste växa utanför Sveriges gränser. Det i sin tur innebär att vi måste anpassa vår produktion och energimix efter de förutsättningar som råder på respektive marknad. I länder där vi bedriver verksamhet, Tyskland, Polen, Holland och Danmark, innebär det att vi i dagsläget använder fossila bränslen.
 

Hur hänger detta ihop med ert klimatengagemang?

Vi har full förståelse för att det kan kännas motsägelsefullt att vi driver kolkraftverk och samtidigt har ett uttalat mål att minska vår påverkan på klimat och miljö. Sanningen är att vi måste kunna göra båda delarna. Som energibolag är det vårt ansvar att varje dag producera och leverera el och värme till våra kunder. Samtidigt måste vi forska och investera för att bidra till att bygga vårt framtida energisystem. Kol är inte en långsiktig lösning, det är vi alla överens om. Men energisystemet är stort och komplext och under den tid det tar att utveckla och bygga ut förnybara energikällor så kommer kol att spela en fortsatt viktig roll för de länder som inte har förutsättningar för storskalig vattenkraft eller tillgång till kärnkraft.

Varför inte lämna kolkraften helt och hållet?

 I Sverige är vi lyckligt lottade när det gäller elproduktion. Det beror på att den till stor del baseras på lika delar vattenkraft och kärnkraft, energikällor med mycket låga CO2-utsläpp. Men Sverige är relativt unikt. De allra flesta länder i Europa och världen har inte de naturresurser som krävs för storskalig vattenkraft och många har dessutom valt att inte bygga kärnkraft. Faktum är att knappt 14 procent av elen som produceras i världen sker med hjälp av kärnkraft och knappt 16 procent med hjälp av vattenkraft. Vindkraft står idag för mindre än 2 procent av elproduktionen. Jämför detta med kol, gas och olja som tillsammans står för över 65 procent. Och användningen av fossila bränslen minskar inte i världen – tvärtom. Att förändra denna verklighet kommer att kräva tid, stora investeringar men framför allt politiska beslut. Samtidigt som behovet av el och värme är konstant och i delar av världen ökande.

Vad gör Vattenfall för att förbättra situationen?

Vårt jobb är att leverera el och värme till våra kunder på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt. Vi jobbar för att alla göra våra kraftverk så effektiva och rena som möjligt med den teknik som finns tillgänglig idag, samtidigt som vi forskar, investerar och bygger morgondagens energisystem. Visste du exempelvis att Vattenfall är pionjärer inom CCS-tekniken? En teknik som många runt om i världen sätter stor tilltro till för att kraftigt reducera koldioxidutsläppen från kolkraft. Visste du att Vattenfall är ledande i Europa på vindkraft och att vi just nu bygger världens största havsbaserade vindkraftpark, Thanet Offshore Windfarm, utanför Englands kust? Visste du att vi forskar och utvecklar havsenergi, och bland annat har pilotprojekt utanför Lysekil och nyligen lanserat samarbetsprojektet Tonn Energy på Irland? Visste du att vi har ett projekt där vi byter ut kol mot biobränsle i våra kolkraftverk i Danmark? 

Ni bygger nya kolkraftverk som kommer att ge ökade koldioxidutsläpp, varför då?

Det är riktigt att summan av våra utsläpp ökar på kort sikt. Men effektivare produktionsanläggningar konkurrerar ut äldre och mindre effektiva anläggningar. Vårt mål på längre sikt är att få en helt utsläppsfri kraft, men vi måste samtidigt arbeta på den marknad som finns idag och trygga energiförsörjningen för våra kunder på bästa sätt. En viktig teknik för att minska utsläppen på sikt är avskiljning och lagring av koldioxid (CCS). Vattenfall har byggt och tagit i drift världens första pilotanläggning, i Schwarze Pumpe, Tyskland och vi förbereder byggande av en större demonstrationsanläggning i Jänschwalde. Men den enskilt viktigaste faktorn för minskade koldioxidutsläpp är politiska beslut som gör det dyrt att släppa ut koldioxid och lönsamt att investera i ny teknik och förnybara lösningar. 

Varför investeras inte hela Vattenfalls vinst i vindkraft?

Vattenfalls vinst genereras inte av sig självt. Den största delen av våra intäkter kommer från Tyskland, där stora delar av vår kolbaserade produktion finns. Om vi överger stora delar av produktionen på nuvarande marknader så försvinner också stora delar av vinsten. Ungefär två tredjedelar av vår vinst – efter att vår ägare fått sin del – går till befintlig produktion. Det är en nödvändighet. Våra anläggningar och nät måste drivas, underhållas och säkras, varje dag, året runt. Det kräver resurser i form av pengar och personal. Av våra investeringar i elproduktion (2008) gick 15 procent till vindkraft. Resten gick till befintlig produktion i vattenkraft, kärnkraft, fossilkraft och biobränsle.

Den banbrytande teknologin innebär att miljöpåverkan från trafiken kan minskas kraftigt. Dessutom blir bilägandet bekvämare eftersom du kan tanka bilen hemma samtidigt som driftkostnaderna blir betydligt lägre.

Framtidens miljöbil

I januari 2007 inledde Volvo Personvagnar och Vattenfall ett samarbetsprojekt med målsättningen att testa och utveckla plug-in teknik. Nu fördjupas samarbetet.

- Vi investerar i ett industriellt samarbete för att serieproducera plug-in-hybridbilar i Sverige år 2012, bilar som kan drivas med både el och diesel. Det här är en viktig affär för oss och partnerskapet med Vattenfall ger oss möjlighet att ta ett stort steg mot att erbjuda våra kunder bilar med ännu lägre miljöpåverkan, säger Stephen Odell, vd på Volvo Personvagnar. Vattenfall och Volvo Personvagnar tror att serieproduktion av plug-in-hybridbilar och utvecklingen av infrastruktur kan medföra nya arbetstillfällen och bidra till att Sverige även i fortsättningen ligger i framkant när det gäller avancerad miljöteknik.

Bilen kan laddas hemma

En av de stora fördelarna med plug-in-hybrider är att de kan laddas i ett vanligt eluttag. Vi vill förstärka elens roll i samhället och dess nyckelroll för att lösa klimatfrågan. Genom det här samarbetet hoppas vi kunna påskynda introduktionen av elbilar. Tillsammans utvecklar vi framtidens teknik med plug-in-bilar och olika laddningsalternativ, säger Lars G Josefsson, vd och koncernchef på Vattenfall. Utvecklingen av bilarna sker med gemensamma medel. Volvo Personvagnar producerar bilarna och Vattenfall utvecklar laddningslösningar och förser bilarna med elektricitet.

Innovativ miljöteknik

Elektricitet är väl lämpat som drivmedel för personbilar. En elmotor har hög verkningsgrad och förbrukar ungefär en femtedel så mycket energi som motsvarande motor driven med fossila bränslen. Inköpspriset för en plug-in-hybrid blir högre, eftersom batterier fortfarande är dyra men med eldrift blir bränslekostnaden ungefär en tredjedel jämfört med att köra på diesel. Vattenfall kommer att erbjuda kunderna att teckna ett avtal för el specifikt för vind- eller vattenkraft, som alternativ till normal elmix. Lars G Josefsson ser många fördelar med laddhybrider, även om elen inte kommer från förnybara energikällor.

- Genom eldrift undviks de faktiska utsläppen från de enskilda bilarna. I stället för bensin eller diesel kommer energin från ett fåtal större kraftkällor och Vattenfall arbetar hårt för att få bort koldioxidutsläppen från all elproduktion. I Sverige är Vattenfalls elproduktion så gott som utsläppsfri, säger Lars G Josefsson. Plug-in-hybridbilarna kommer att drivas med en stark elmotor som får sin ström från ett litium-jonbatteri. Laddningstiden för batteriet blir runt fem timmar och det återladdas även när bilen bromsar.

- Majoriteten av alla bilresor är korta sträckor, som till och från arbetet, och vi kommer att kunna erbjuda en produkt som väl täcker detta transportbehov. För att kunna köra längre sträckor kommer bilen också att vara utrustad med en av Volvos snåla dieselmotorer, säger Stephen Odell.

Är initiativet till att separera och lagra koldioxid verkligen en långsiktig lösning? Är det inte bara att sopa problemet under mattan?

Om en lösning är bra eller inte beror på de möjliga alternativen. Idag kommer 80 % av världens energi från fossila bränslen, en andel som långsamt ökar. Vi har studerat och noga kartlagt på vilka olika sätt vi kan minska på utsläppen av växthusgaser. Det finns ingen universalteknik för att lösa problemet, men det finns en mängd olika energisparmått – mer effektivt användande, ansvarsfullt nyttjande av mark och skog, biomassa, sol och vind – vilka tillsammans kan verka för att minska utsläppen till en acceptabel nivå. Men den teknik som faktiskt kan ha den största påverkan är separationen och lagringen av koldioxid.

Olika försök görs över hela världen och resultaten är goda. Det är möjligt att separera koldioxid och det finns lagringsmöjligheter som uppfyller de strängaste säkerhetskrav. Det kommer att kosta en hel del pengar, men kostnaden är inget oöverstigligt hinder. Under 2008 driftsatte Vattenfall sin pilotanläggning i Tyskland och vi har planer på att uppföra demonstrationsanläggningar. Runt 2020 förväntar vi oss att ha fullt fungerande verk i kommersiell drift.

Varför minskar ni inte utsläppen ännu mer? Hur ska ni få bort utsläppen helt och hållet?

Vi genomför just nu en noggrann analys av våra aktiviteter för att hitta ytterligare möjligheter. Ingen sten kommer lämnas orörd. Men samtidigt måste vi fortsätta kunna producera el och värme. Vi kommer att minska utsläppen i den takt det är möjligt. Om vi hittar nya sätt att till en rimlig kostnad minska utsläppen, kommer vi att göra det.

* Tekniken att skilja ut och lagra den koldioxid som bildas när man eldar fossila bränslen kallas CCS-teknik, en förkortning för Carbon dioxide Capture and Storage. CCS-konceptet bygger på att avskilja koldioxid från kraftverkets förbränningsgaser, att komprimera koldioxidgasen till flytande form och sedan lagra den permanent djupt under jord i lämpliga geologiska formationer.

I de flesta andra länder ser det helt annorlunda ut och som Jan-Gerhard Hemming nämner så kommer två tredjedelar av världens elproduktion från kol, olja och gas. Med CCS har vi möjlighet att minska utsläppen från kolkraft med upp till 98 procent och vår pilotanläggning har visat mycket positiva resultat. Målet är att få bort koldioxiden från atmosfären, inte att återanvända den och skjuta upp utsläppen. Försöken på Island med återanvändning av koldioxid är absolut värda att följa. Men man bör ha i åtanke att på Island är tillgången till geotermisk energi) mycket god, vilket är en förutsättning för den återvinning som nämns. Att återanvända koldioxid är en intressant idé, men de satsningar Vattenfall gör i dag handlar framför allt om att minska våra CO2-utsläpp med hjälp av förnybar energi, energieffektivisering, biobränsle och CCS-teknik.

Dagens Nyheter, insändare, 24 maj -09